Tristan och Isolde är en romantisk berättelse om magi, död och tapperhet. De tidiga medeltidens riken styrdes enväldigt av den folkkära kungen som handlade ädelt och efter hjärtat. Han respekterades även inom den mäktiga adeln. Det är ett vackert och natur- skönt landskap som man får uppleva. Med gott om villebråd att fälla för de som kunde jakt konsten. Samhället var uppdelat i de sjuka och fattiga, de vanliga människorna som levde drägliga liv, de lärda och ädla. Tristan var lärd och modig. Han vet hur man ska uppföra sig, hans tjänster verkar vara eftertraktade och han kan bli bra avlönad om han så önskar. Isolde kommer från det mäktiga riket Irland och är lärd i trolldrycker och läkekonst. Hon hyser i början ett stort hat till Tristan för att han dräpte hennes bror.

Tristan och Isolde hör till de mest gripande berättelser om två unga människors förbjudna kärlek som någonsin skrivits. Sedan Wagner införlivade berättelsen i sin operarepertoar har berättelsen kommit att förknippas med tyngande svårmod och högstämt allvar. Men den tusenåriga keltiska berättelsen är fylld med lika mycket äventyr som ömsinthet och värme.

Sammanfattningsvis kan jag säga att detta var en alldeles utomordentlig kärleksfilm inte helt utan stridsscener och action.