På måndag var det dags att bege sig till jobbet igen. Inte skolan då, utan jobbet hos föräldrarna. Det var dags för att värderingsmannen skulle komma dit, så jag hade laddat upp mig med alla försäljarargument och en ”vass inställning”. Det är ju ett känt faktum att värderingsgubbar är goda kompisar med försäkringsbolagen, så dom vill ju gärna värdera ner allting och mitt jobb för dagen var att se till att föräldrarnas saker inte värderades för lågt av gubben.

I norge har dom ett mycket bättre system. Saker tappar inte i värde där. Om du har förlorat en brödrost får du helt enkelt köpa en ny brödrost, oavsett hur gammal den är. Premierna är visserligen litre hägre, men nu känns det som om det är bättre i alla fall.