Rosa Pantern (2005)
Den rykande färska nyinspelningen av Peter Sellers mest älskade rollfigur Jacques Clouseau, ”Rosa Pantern”, ställer sig gärna till toklustiga alster som ”Titta vi flyger”, ”Hot Shots!” och ”Den nakna pistolen”. Och precis som i deras fall blir det för mycket av det goda. Skämten kommer så ofta och har en så vansinnigt låg kvalite att man bara väntar på att bandet snart ska krulla sig i videon. En sådan tur hade jag inte när jag såg den här filmen. Skämten, om det nu är rätt att kalla det för skämt, är så vansinnigt urvattnade och förutsagda att det upplevs nästan pinsamt att titta vidare.
Manuset till filmen är som följer: veteranen Steve Martin har axlat Peter Sellers kavaj som den minst sagt specielle poliskommissarien Jacques Clouseau, som plötsligt en dag får ett hedersuppdrag att lösa ett flashigt mord. Det han inte vet är att hans chief inspector Dreyfus (Kevin Kline) enbart gett honom uppdraget för att misslyckas, medan han själv i lugn och ro kan bedriva en egen undersökning.
Jag vet inte hur rätt det är av mig att skriva en recesion aav den här filmen egentligen. Måste erkänna att jag efter halva filmen helt enkelt inte klarade mer. Att förspilla ytterligare en timme av sitt liv på den här filmen kändes…… omotiverat.